Frågor och svar

Ett testamente är en handling som en person skriver för att tala om hur dennes hus, pengar, saker dvs. allt som man äger ska fördelas efter sin död. Man kan också bestämma att det som någon får i arv ska vara dennes enskilda egendom.

Eftersom Testamenten inte måste registreras någonstans kan det vara svårt att veta om det finns ett testamente eller inte. Det naturligaste är att man först letar igenom den avlidnes bostad. Letar där man tror att personen kan förvara viktiga papper. Har den avlidne ett bankfack är det mest troligt att det förvaras där. Om man vet att den avlidne hade god kontakt med en begravnings- eller advokatbyrå så kontaktar man dem och frågar om de har arkiverat något testamente åt personen. Ett annat alternativ är att man ringer till auktoriserade begravningsbyråers förbund (SBF) och hör om det finns något testamente registrerat i den s.k. dokumentbevakningen.

För att svara på den frågan behöver du ställa lite frågor om dig själv; Vem ärver dig enligt lag (makar i första hand, bröstarvingar i andra hand och därefter kommer föräldrar, syskon, syskonbarn och slutligen föräldrars syskon. Kusiner ärver inte). Om du på något sätt vill förändra denna arvsordning på något vis behöver du skriva ett testamente. I det fallet att du inte har några legala arvingar kommer Allmänna Arvsfonden att ärva dig och då är det ett testamente som måste upprättas för att du ska kunna bestämma hur ditt arv ska fördelas. En annan anledning att skriva ett testamente är om du vill att viss egendom ska gå till en viss arvtagare, om det inte finns något särskilt skrivet om saken i ett testamente finns det risk för att någon annan får egendomen vid arvskiftet. Ett tydligt testamente förebygger även konflikter mellan arvtagare. Ytterligare en anledning att skriva ett testamente är att arvtagarna annars kan tvingas att dela med sig av ditt arv vid en skilsmässa, detta kan undvikas om du skriver in en att arvet efter dig ska vara respektive arvtagares enskilda egendom i ditt testamente. Då får arvtagaren behålla hela arvet efter dig vid en eventuell skilsmässa.

Nej, det finns inget krav på att ett testamente ska registreras någonstans. Förvara testamentet på en säker plats, till exempel i ett bankfack. Du kan även tryggt och säkert förvara ditt testamente hos vissa företag, vi erbjuder testamentesförvaring via vår Dokumentbevakning.

Framtidsfullmakt är ett alternativ till god man och förvaltare. Det är en relativt ny lag som har gjort det möjligt att upprätta en sådan handling. Du kan i fullmakten själv välja vem eller vilka som ska ha rätt att fatta beslut åt dig, när du själv på grund av sjukdom eller olycka inte längre själv har möjlighet till detta. Det gäller dina personliga och ekonomiska intressen; tex att få bestämma över din ekonomi, ta hand om fast egendom etc. Däremot gäller inte en Framtidsfullmakt beslut kring medicinsk vård eller tandvård.

Nej, som sambo ärver man inte varandra. Den enda rättigheten man har som sambo är att begära en sk. bodelning av samboegendomen senast vid bouppteckningen. För att ärva sin sambo krävs det att man har skrivit ett testamente. Ett samboavtal är inte ett testamente och har ingen verkan vid dödsfall.

Samboegendom är bostad och bohag (möbler, husgeråd, elektronikprylar) som man som sambos har införskaffat för att gemensamt bruka. Med andra ord ska man ha köpt bostaden eller sakerna för att ha dessa gemensamt, inte att någon ägde detta före man blev sambo. Vid en separation eller dödsfall ska värdet av all samboegendom i normalfallet delas på hälften oavsett vem som har stått för betalningen.

När allt är bra i ett förhållande spelar det inte så stor roll om man är sambo eller gift. Däremot om förhållandet tar slut eller om den ena partnern dör blir det stor skillnad på vad som händer. Den största skillnaden är att man som sambor inte ärver varandra, inte självklart är förmånstagare till varandras livförsäkringar och heller inte är underhållsskyldiga gentemot varandra För att skydda varandra vid dödsfall måste alltså sambor skriva ett inbördes testamente och ev. skuldebrev (om någon betalat mer än den andre för bostaden) och titta igenom förmånstagare till försäkringar. När det gäller underhållsskyldighet finns ingen sådan mellan sambor ens efter mycket långa förhållanden.

Ett gåvobrev är ett bevis på att en person (gåvogivaren) har gett bort något som gåva till en annan person (gåvotagaren). Ett gåvobrev kan du behöva när du vill ge bort något värdefullt, exempelvis hela eller en del av en fastighet, pengar etc till din partner, barn eller någon annan. I ett gåvobrev har du möjlighet att skriva in eventuella villkor som skapar trygghet för mottagaren. Du kan till exempel göra gåvan till mottagarens enskilda egendom. Vid vissa överlåtelser krävs ett gåvobrev för att gåvan ska bli juridiskt giltig (detta gäller t.ex. vid fastighetsöverlåtelser). I många fall räcker det dock med att gåvan i sig överlåts (att tradition sker) för att gåvan ska anses bindande.

För att ge bort fast egendom mellan makar behövs det ett gåvobrev som är upprättat enligt de formkrav som krävs i lagboken. Gåvobrevet kan innehålla olika villkor och det är viktigt att det blir rätt. För att gåvobrevet ska bli giltigt ska det registreras i Äktenskapsregistret hos Skatteverket och därefter ska lagfart sökas hos Lantmäteriet.

Ja, gåvogivaren kan i gåvobrevet bestämma att gåvan är skyddad mot utmätning och kommer därmed inte på det sättet kunna fråntas gåvotagaren oavsett hur skuldsatt denne blir.

Enskild egendom är motsatsen till giftorättsgods. Dvs att den egendomen som är enskild kan inte bodelas vid tex en skilsmässa. Den enskilda egendomen hålls utanför en bodelning och ”stannar” hos den som är ägare. Egendom kan göras enskild genom att man bestämmer, föreskriver det i ett äktenskapsförord, gåvobrev eller i testamente.

Bouppteckning är ett dokument där den avlidnes tillgångar och skulder redovisas. Bouppteckningen är en offentlig handling där det även framgår vilka den avlidnes arvingar är. En registrerad bouppteckning är dödsboets legitimationshandling och visar vem som har rätt att företräda och ärva dödsboet.

En bouppteckning ska alltid göras när en person som har hemvist i Sverige avlider. I vissa fall görs det en sk dödsboanmälan istället, se nästa fråga och svar.

Ibland finns det så lite pengar eller andra tillgångar i dödsboet så att det inte räcker till mer än begravningen och andra kostnader i samband med dödsfallet. Då kan bouppteckningen ersättas av en så kallad dödsboanmälan. Den görs av socialnämnden som lämnar in den till Skatteverket.

Uppgifter om den avlidne och dennes dödsbodelägare/efterarvingar. Om det t.ex finns testamente, äktenskapsförord eller bouppteckning efter tidigare avliden make/maka. Tillgångar och skulder på dödsdagen och vad som har hänt därefter. Om den avlidne var gift ska även den efterlevande makens tillgångar och skulder tas upp i bouppteckningen.

Det är bouppgivaren som ansvarar för att de uppgifter som lämnas om dödsboet är korrekta.

Bouppgivaren är den personen som känner boet bäst; ofta efterlevande make/maka, sambo, barn eller syskon. Bouppgivarens roll är att lämna uppgifter om dödsboet och att vara närvarande vid det sk förrättningsmötet. Bouppgivaren ska försäkra på heder och samvete att uppgifterna är riktiga och det gör han eller hon genom att skriva under bouppteckningen. Det finns inget hinder mot att vara flera bouppgivare. En boutredningsman eller testamentsexekutor kan vara bouppgivare, men en förrättningsman får däremot inte vara bouppgivare.

Ta kontakt med den bank som den avlidne hade för att höra hur deras rutiner går till eftersom det kan skilja sig. Räkningar som kommer ska betalas med dödsboets pengar, det måste dock tydligt framgå på fakturan att det är ett krav i den avlidnes namn. Banken kan kräva att du ska intyga att du är dödsbodelägare, detta kan göras med hjälp av Skatteverkets dödsfallsintyg med släktutredning. Detta kan du beställa från Skatteverket, men begravningsbyrån kan också vara behjälplig med att ta fram detta. Se till att avsluta samtliga abonnemang och andra förbindelser så fort som möjligt. Finns det autogiron som dras från något konto kan det vara klokt att avsluta dessa för att ha koll på kontona. Vissa banker avslutar dessa per automatik när personen blir registrerad avliden.

Det är mycket praktiskt som ska skötas från det att en person avlider till att ett slutligt arvskifte eller avslut genomförs. Bostaden ska tas om hand och kanske säljas, räkningar ska betalas mm. Det är dödsboet som äger allt innan arvet har skiftats och arvingar och testamentstagare blir dödsbodelägare. Dödsboet representeras av delägarna gemensamt och måste i princip vara överens om vad som ska göras. Det vanligaste i praktiken är att en delägare eller någon utomstående får de andras fullmakt att förvalta dödsboet. Om dödsbodelägarna inte kan komma överens kan någon av dem begära att en boutredningsman utses. Det innebär att tingsrätten beslutar att boet ska förvaltas av en särskild person. Ofta är det en familjerättsjurist eller en advokat som får uppdraget. Bäst är naturligtvis om man kan komma överens.

Ett arvskifte är ett juridiskt dokument som visar vem som ska få vad av de tillgångar som finns i ett dödsbo. Det är sista steget för att arvingarna ska få ut sitt arv. Arvskiftet används som en legitimationshandling hos exempelvis banken för att de ska betala ut den avlidnas pengar till arvingarna. Alla arvingar måste ha godkänt skiftet innan man kan verkställa detta.

En gåva till ett barn (bröstarvinge) ses normalt som ett förskott på arv och det betyder att gåvan ska räknas av från arvet i framtiden. En gåva som ges till någon som inte är bröstarvinge ses inte som ett förskott på arv. Om givaren vill ge en gåva som inte ska vara förskott på arv måste han eller hon genom ett testamente eller gåvobrev ange att gåvan inte ska anses som ett förskott på arvet. Om gåvan innebär att någon arvinge inte får ut sin laglott kan arvingen som erhållit förskottet bli ersättningsskyldig.

Inom 3 månader från dödsfallet kan ni ansöka om anstånd hos Skatteverket för att få längre tid på er att upprätta bouppteckningen. Ansök om anstånd genom att ringa eller skriva till skatteverket och förklara varför bouppteckningen behöver få mer tid.

Nej, arvingarna kan aldrig bli skyldiga att betala skulder som inte täcks av den avlidnes tillgångar. Är skulderna större än tillgångarna ärver arvingarna ingenting efter den avlidne utan fordringsägarna får skriva av skulden/får en viss procent av det kvarvarande beloppet (utdelning).

Viktigt att tänka på när man befarar att det blir ett sk bristbo; Dra i nödbromsen.

Om du misstänker att skulderna är större än tillgångarna så måste du omgående stoppa alla betalningar. OBS tänk på att stoppa autogiron.